Test Kia Stinger GT – Sportbil för åretruntbruk i Sverige

Kia Stinger GT är Kias sportbil och fanbärare, och Kia har lyckats bra! Kia Stinger GT kan mäta sig med andra sportbilar och är väl värdig att höja upp Kias varumärke! Vi har nu testat Kia Stinger GT, så här gick det:

Testbilen: Kia Stinger 3.3 T-GDi V6 Bensin 8vxl Aut, AWD (Fyrhjulsdrift), 370hk

En sober sportbil med resurser. Vansinnigt snygg design som sticker ut. Här har Kia fått till det med sin Kia Stinger GT.

En läcker design både ute och inne. Fartresurserna var alldeles utmärkta och 3,3 litersmotorn matchade 8-stegslådan perfekt. Kia Stinger GT har ett bra tryck vid omkörningar och i princip i hela registret. Navigatorn fungerade alldeles utmärkt och var snabb i hanteringen. Head-updisplayen var utmärkt, tydlig och framför allt så visades allt som man behöver se med tydlighet och bra ljusstyrka.

Ur säkerhetsmässig synpunkt så har Kia Stinger GT en väl fungerande adaptiv farthållare som var utmärkt och den var inställbar i fyra steg. Dödavinkelvarnaren funkade alldeles utmärkt och likaså filhållningsfunktionen, kom man utanför markerad linje utan att blinka så styrde den tillbaka lätt och fint. Väghållningen kändes bra oavsett vilket program man valde, jag tyckte inte att skillnaden var så där vansinnigt stor mellan comfort och sport/sport+ men det kan vara individuellt. Kia Stinger GT var rolig att köra och motorljudet räckte till utan att för den skull låta för mycket och den drog uppmärksamheten till sig när man parkerade.

Den var ovanligt tyst inuti när man körde i motorvägsfart (och lite till😉). På vanliga vägar och småvägar så var den ännu lite tystare. Lite sikt genom bakrutan men genom sidospeglarna hade man alldeles utmärkt kontroll, perfekt stora.

Nu till det lite tråkiga:

Ljudet på stereon var väl ingen höjdare, vid högre volym så lät det lite burkigt även om man ställde in equalizern och att högtalarna kom från Harman Kardon.

Sittkomforten var inte något att skryta med för min del, svårt att få till stolarna fast allt gick att ställa in med el. Det största problemet var att stolen inte gick att höja för då slog jag huvudet i taket, när den var i botten så hade jag cirka 2 centimeter upp, förmodligen pga att bilen har taklucka och sargen runt den går ju ner cirka 3-4 centimeter, jag är 185 lång. Min fru däremot hade svårt att få till en vilsam position för nacken, hon är 154 lång, När hon lutade sig bakåt för att få stöd så fick hon böja nacken för att nå in mot stolen.

Det fanns även positiva saker: Man fick plats med 47:orna utan problem, stolen gick att flytta bakåt så att benen fick plats på längden och även ratten gick att få bakåt så man slapp ha raka armar när man satt långt bak, stoppningen verkar god på stolarna. Förbrukningen var väl inte av den snåla typen, men med en sådan rolig motor blir det så. Som man säger: Hästarna ska ha mat 😉!

Positivt:

Design, motor och låda, däckbuller, gps:en, kvalitet på inredning och instrumenttavlor, head-up mm. Och framför allt: Garantierna! 7 års nybil på en sådan här sportbil.

Minus:

Förbrukning, inställning av stolar pga takluckan

Summering:

En rolig bil att både köra och visa upp. Sportig i sitt körsätt. Bagaget kanske i minsta laget men vem lastar fullt i en sådan vagn? Den är till för att ligga ute på vägarna. En bil att köpa om man inte vill kosta på sig en jänkare typ Mustang eller Camaro men då får man överväga garantierna som Kia har, 7 års nybilsgaranti kan vara värt mycket i slutändan.

Testpilot Janne Öhrling

Andrepilot: Joakim

Även jag har testat Kia Stinger under några dagar och konstaterat att Kia lyckats riktigt bra med Stinger GT. Designen är mycket lyckad och jag har fått många kommentarer och frågor från bekanta likaså främlingar på macken när jag tankat. Stinger drar blickarna till sig helt enkelt, och det är ett gott betyg.

Att köra Kia Stinger GT är en trevlig upplevelse. Visst låter den inte som Amerikanska konkurrenter med stora V8 motorer, men faktiskt inte långt ifrån. Vid gaspådrag morrar motorn i Stinger GT mysigt elakt. Accelerationen 0- 100 km/h på 4,9 sekunder ger körglädje och motor samt automatlådan har bra respons. Omkörningar på landsväg går toppenbra och genomförs mycket kontrollerat. Stinger GT bjuder på riktigt hög körglädje!

Kia Stinger har en Amerikansk känsla när man sitter i bilen och kör. På landsväg och motorväg är fjädringen mjuk och behaglig men i tvära kurvor så beter sig Kia Stinger ändå mycket kontrollerat, en kombination som inte brukar gå att uppnå så lätt. Kia har lyckats väldigt bra med chassisättningen, speciellt sett för de som vill ha en Sportbil som även körs dagligen. Skarpa kurvor och utsvängningar trivs Stinger bra med, för med vriden ratt, lite sväng, full gas, ja då skriker däcken och baken lossnar lite lätt men utan att förlora kontrollen vilket antisladdsystemet hjälper till med.

Komfort: Bullernivån inne i Kia Stinger är genomgående låg. I låga hastigheter är bilen riktigt tyst och trevlig, lite mer buller tränger igenom när farten ökar och asfalten är grov men ligger fortfarande på en fullt acceptabel nivå. Sportiga bilar med sportiga däck är inte de tystaste bilarna inuti, Kia Stinger står sig därför mycket bra då den är tystare än genomsnittsbilen i alla lägen och endast några dyra premiummärken har tystare bilar, som då dessutom har större fokus på just komfort än sport. Klart godkänt för Kia Stinger alltså! Jag som är 170 cm lång sitter bra i förarsätet och har en okej marginal till taket.

Stereon från Harman Kardon upplevs av mig som bättre än standardstereos hos andra bilar, jag har också hört Harman Kardon bilstereos låta bättre i andra bilar.

Lastutrymmet är djupt och Stinger har ett bra lastutrymme sett för att det är en sportbil. Den snäva bakluckan begränsar en del men vill man ha en snygg bil så får man lida lite.

Kia Stinger är fyrhjulsdriven vilket gör att bilen står sig bra i det Svenska klimatet året runt, det är en av styrkorna hos denna bil. Prislappen på drygt 500 000 kronor önskade jag var lägre då man får en bakhjulsdriven Mustang billigare, men fyrhjulsdrivna Audibilar med samma specifikationer är å andra sidan dyrare.

/Joakim

About The Author

Mitt namn är Jan Öhrling, 64 år och pensionär, bor i Örbyhus med fru & katt. Bilintresse har jag haft hela livet och det blir bara värre med åren. Jag har räknat på bilar jag haft och kommit fram till en siffra runt 250 st. I ungdomen var det 500-1000-kronorsbilar som skrotades när det var dags för besiktning, så kallade vinterbilar (ibland gick det åt flera under en vinter). Tycker därför att det är kul att emellanåt provköra och skriva om nya friska bilar för intresset verkar aldrig svalna.

Lämna en kommentar

Din e-post publiceras ej

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.