Skoda Octavia 1,4Tsi

Provåkt: Skoda Octavia 1,4Tsi årsmodell 2009. Detta är Octavia generation II som började säljas 2005.

Tjeckiska Skoda har fått ett rejält uppsving efter att Volkswagen gått in i bilmärket. Skoda får vanligtvis ärva teknik efter att den implementeras i Volkswagen och/eller Audi. En fördel med detta kan vara att tekniken då är beprövad och risken för barnsjukdomar minskar, å andra sidan är Skoda ett prispressat bilmärke där man rör sig med mindre budget än för Volkswagen och Audimodellerna. Hur som helst så har Skoda växt och blivit ett märke med kvalité och trovärdighet i budgetklassen.

1,4Tsi är en 1,4l motor med Turbo. Volkswagen har varit ganska tidigt ute med ”downsizing” dvs att göra en mindre bensinmotor försedd med turbo för lägre bränsleförbrukning utan förlorad motorstyrka. Denna motor är på 122hk. Det är ganska bra drag i motorn, den känns riktigt rapp och lättkörd. Här har Volkswagen/Skoda lyckats riktigt bra faktiskt, bilen är körglad för sin motorstorlek. Interiören går  i Volkswagenstil vilket innebär enkelt, stilrent men inte jättespännande och inte med lyxkänsla. Jag gillar denna enkelhet för Skoda Octavia och tycker den passar bilen bra. Klädseln känns helt OK. Sätenas ergonomi är bra men jag tycker att stolarna är något för hårda. En annan sak som är hård är bilens fjädring som är av ”sporttyp”. Vissa gillar det och vissa inte. Jag tycker inte riktigt att det passar en bil som förvisso är rapp och körglad men fortfarande inte har mer än 122hk. Ägaren av bilen jag provåkt är att klassa som ”ungdom” och tycker i sin tur att fjädringen fortfarande är för mjuk när han kör skarpa 90 graders kurvor. Men jämfört med min egen Volvo V70 2,0F så är den stenhård i fjädringen och tillsammans med stumma säten så är den absolut inte lika bekväm att åka i Volvon. Det är ganska klart att Skoda satsat på en sportigare framtoning när det gäller denna modell. Vissa gillar det som sagt medan jag tycker det är onödigt att göra en bil sportig på alla delar utom motorn, då går lixom hela poängen bort enligt mig.

Lite knarrande inredning var det i bilen, inte så farligt dock.

Den bil jag provåkt ägs alltså av en kollega som köpte den begagnad för en bit under 100.000:-, årsmodell 2009 som gått ca: 9000 mil. Att köpa begagnat visade sig innebära att den hade ett speciellt ”begagnatfel” som inte kan uppstå som ny. Det var problem med AC anläggningen, orsaken skulle snart visa sig lite udda. Bilen var på verkstad där man först hade mycket svårt att hitta felet. Efter många turer hittade man felet. Det var en penna som hade tryckts in i fläktutblåset och trillat ner samt spärrat fläktmotorn som också gått sönder. Felet fixades därefter.

Bilen är utrustad med DSG automatväxellåda, samma som sitter i koncernens andra märken Audi/VW m.fl. När bilen var på verkstad för att fixa AC:n så upptäckte man att även växellådan inte fungerade som den skulle. Detta kunde slutat väldigt illa för min kollega. Hade bilen gått några hundra mil till så hade 10.000 mils gränsen passerad och maskinskadeförsäkringen som omfattar växellådan hade inte gällt. Kostnad för att byta växellåda var tydligen ca: 70.000:- och att reparera den runt 30.000:-. Växellådan reparerades och självrisken på ca: 8000:- betalades. Enligt verkstaden (helt obekräftade uppgifter) så sa man att ca: 3% av bilarnas växellådor av DSG typ går sönder för tidigt. Inte så mycket kan det låta, men rada upp 100 bilar och säg att 3 av dessa ägare kommer få växellådehaverier så känns det ganska mycket.

Så skulle jag kunna byta bil till denna? Ja, det skulle jag kunna göra. Skulle jag köpa den som begagnad och med många mil på mätaren så skulle jag möjligen vara lite mer försiktig med att välja automatisk växellåda. Å andra sidan är DSG växellådan en mycket bra automatisk växellåda.

Begköpguiden skriver:
Ett standardfel på bilen är att det kan tränga in vatten i bilen, detta avhjälps med att verkstaden tätar mellan sidodörrarnas rutor och lister.

Kamremsbyte görs vid 12000 mil.

Rostskyddsbetyg: 4 (Testad 2004)

Bilprovningen: Bättre än medel.