Klassisk krocksituation som kunde undvikits?
I fredags blev jag direkt vittne till krocken på E18 Norrtäljevägen i norrgående rikting precis innan Arningeavfarten.
Jag kör på E18 i riktning mot Norrtälje. En bit framför pågår ett vägbygge och precis innan detta så leds båda filerna på E18 ihop till en fil. Jag har precis bytt från vänster till höger fil och ser att bilarna längre fram börjar stanna till. Jag har åkt sträckan tidigare och minns att filerna går ihop där framme, dock så minns jag inte riktigt hur och funderar på vilken fil som är den man ska ligga i samtidigt som jag sänker körtempot. Jag tänker att det är nog vänster fil jag skulle legat kvar i men nu börjar det blir lite sent att byta och det får lösa sig längre fram istället. Då precis så kommer en silverfärgad kombibil i vänsterfilen förbisusandes och bokstavligen står på bromsen, sekunden efter kör den in i bilen som är sist i kön i vänsterfilen. Poff, krocken är ett faktum. Smällen är ganska rejäl, motorhuven intryckt till knappt hälften.
Mina egna tankar går som i slowmotion och jag åker sakta förbi, jag var troligen den bil som låg närmast i filen brevid. Jag väljer att köra in och stanna framför bilen som blev påkörd bakifrån. Ingen mer bil stannar vilket jag tycker är anmärkningsvärt!
Det är i såna här situationer som man prövas och inte är det lätt att göra allt rätt. När jag stannat så stiger jag ut ur bilen och går mot bilen längs bak som blev mest skadad. Där står redan chaffören från den bil som blev påkörd och kollar hur det gått. Även jag frågar hur det gått. Det är två passagerare i bilen och båda krockkuddarna har löst ut. Båda ser ut att ha klarat sig utan livshotande skador. Föraren pratar lite med oss och passageraren bredvid, en kvinna sitter märkbart chockad. Jag pratar vidare lite med föraren i den påkörda bilen och kollar ytterligare av en gång till hur det står till och får positiva besked, strax därefter tar de sig ut ur bilen och ställer sig i väggrenen mitt emellan söder och norrgående fil: Detta är mycket klokt med tanke på risken för att ytterligare någon kör in i dem är ganska hög. Jag plockar undan en del utspridda bildelar från krocken som bilarna håller på att köra över i det fria körfältet, något som tyder på att flertalet bilar som kör förbi håller för hög hastighet och inte hinner väja för de trasiga bildelarna. Sen lämnar jag mina kontaktuppgifter till föraren i den påkörda bilen. Föraren säger till mig, ”visst gjorde jag inget fel? jag saktade ner ganska lugnt eller hur? Jag sa till honom att även om jag inte såg exakt hur han körde så hade jag uppsikt framåt och såg att ingen annan gjorde någon panikinbromsning och att han inte kommer att belastas för denna olycka. Bilen han körde är en skåpbil som endast fick mindre skador i bakpartiet.
Jag kör vidare och då först slår mig tanken, ringde någon 112 till SOS alarm? Nu inser jag att samtliga inblandade, inklusive mig själv har haft svårt att tänka klart i den rådande situationen. Jag ringer därmed 112 från min bil (handsfreesamtal), och SOS alarm hade inte fått något samtal om denna krock. De är tacksamma för informationen och jag ger dem relativt detaljerad information om situationen baserat på frågor som de ställer till mig. Sannolikt inga livshotande skador, minst en person är chockad, en bil i vänster fil på E18 som inte är körbar, bärgning behövs, vätskeläckage från bilen. Ja det behövs hjälp så fort som möjligt helt enkelt även om inga direkt livshotande skador syntes. Larmcentralen säger att hjälp nu är på väg och så avslutas samtalet. En stund senare kan jag höra på radion att en krock skett och att köerna bakom nu är långa i fredagstrafiken.
Jag tänker att jag hade tur som inte hamnade i den kön för då hade jag nog inte hunnit med den Waxholmsbåt jag skulle åka med lite senare. Samtidigt så kanske jag hade ännu mer tur som strax innan olyckan bytte från vänster till höger fil, samt sen beslutade att inte hastigt byta fil när jag väl såg att det var vänsterfilen som började sakta upp och bildade kö. Då kanske det varit jag som blivit påkörd? Min Mini hade nog inte klarat den smällen lika bra som den mellanstora skåpbil som blev påkörd i detta fall.
Min självkritik är jag borde ringt 112 ännu snabbare samtidigt som jag blir besviken på att inga andra medtrafikanter varken stannade eller ringde 112.
Så vad var orsaken till krocken denna fredag? Det vet nog bara föraren till bilen som krockade in i framförvarande bil. Troligen hade föraren uppmärksamheten på annat håll och missade att trafiken framför började sakta ner inför sammanslagningen av de två filerna. Det är så lätt att bara titta bort, det behöver inte vara länge och sen titta tillbaka och då inse att man närmar sig framförvarande bil allt för snabbt. Sen inleds en panikbromsning. Detta är inte en ovanlig situation och allt för många bilförare har nog upplevt detta inklusive mig själv. För det mesta undviks krocken ändå men det är ofta med en dos tur, fast ibland så blir det en krock som denna gång.
Avstånd, ja ett bra avstånd är alltid bra och även om jag själv inte är en perfekt förare så har avstånd räddat mig i flertalet situationer liknande denna. Autobroms då? ja en autobroms hade faktisk kanske kunnat undvika denna krock helt och hållet. Bilen som krockade var en Ford, jag tror det var en Mondeo. I alla fall var det inte en helt sprillans ny bil och jag vågar nog påstå att denna bil inte hade en autobroms. Men kockkuddar hade den i alla fall och det tror jag hade en stor betydelse för passagerarna i bilen.
Jag avslutar med. Ha inte bråttom så kör du säkrare, håll avstånd och har du möjlighet så köp en bil med autobroms.